November, snart.
Tårarna har slutat rulla nerför min kind, och numera är min kudde inte längre blöt av nattens sorger. Det är bara jag, mörkret och det flimrande ljuset från teven som jag låter stå på som en ersättning för dej
Jag önskar att jag kunde ersätta skymning mot gryning, natt till dag. Ersätta känsla till tanke, och ersätta ord mot handling.
Men det kan jag inte.
Kommentarer
Trackback
