Minusgrad

 

Vad har hänt? Våren, ettårsdag med min älskade pojkvän, brunett, Bryssel, Valborg, min artonårsdag.

 

Ska nog avskärma mej härifrån lite, eller ganska mycket kanske. Är sjukt oproduktiv på alla mina estetiska områden. Ska väl plugga och fortsätta älska istället.

 

 

Varsågod. Ta in. Ta emot. Omfamna det. Lyssna. Love it. Grabbarna har slitit så för detta.

 

Finns att köpa på iTunes och diverse digitala ställen att köpa musik på i vårt urbana samhälle. Albumet är till minne av en av killarnas mamma som hade en tragisk bortgång i cancer för ett år sen. 10% går oavkortat till Cancerfonden. Så detta köper man med ett gott samvete vill jag lova.

 

 

 

När du sliter i mej, och när du drar i mej tills du rycker i mej och sätter mej precis där du vill ha mej. 

 

Min nakna kropp blev insvept i en kyla, jag blev instängd inuti ett bröst, i hjärta som hade slutat slå. Ett försök att pumpa iskallt blod, ett försök att kunna stå.

 

Jag hade visioner sedan vi var små, som raserats utav ord. En blick och en stillsam ton, ett försök till mod.

 

Men älskling, vi ska dansa stormen ut.

 

Jag är i stort sett uppvuxen på den här låten. Tycker den är jättebra. Tycker också att det är en fräsch och fantastisk verision Timo har gjort av den.

 

 

Tårarna har slutat rulla nerför min kind, och numera är min kudde inte längre blöt av nattens sorger. Det är bara jag, mörkret och det flimrande ljuset från teven som jag låter stå på som en ersättning för dej

 

Jag önskar att jag kunde ersätta skymning mot gryning, natt till dag. Ersätta känsla till tanke, och ersätta ord mot handling.

 

Men det kan jag inte.