00.37
Jag har aldrig sett dej förut. Men nu står du där, och du ser ut att vara ungefär femton år. Du ser bekymmerslös ut. Det finns ingen sorg i dina ögon. Du är femton, du har inga sorger mött ännu. Du är för liten. Du är barnslig, för du har inte behövt växa upp. Inte än.
Jag har nu känt dej i elva månader. Och nu sitter du framför mej och är sjutton år. Du rynkar pannan och drar ihop ögonbrynen. Ännu ett problem att lösa. Jag ser sorg i ditt ansikte, det här är bara en av många. Du var tvungen att växa upp fort, för livet hände dej. Jag vet, för jag lärde känna dej till slut.
Kommentarer
Trackback
